- Hem
- Release Note
- Release note 3.0.0 – Fullständig
Release note 3.0.0 - Utförlig
Nedan beskriver alla anvisningar som ändrades under version 3.0.0 samt hur innehållet ändrades.
Kökskyla
Kylsystem allmänt
Förtydligande angående systembyggnad och namngivning, Köldmedium och kylmedel.
Text om anslutning mot borrhål flyttas till egen rubrik sid 13.
Tillkommer text om att ”KMK” pumpar ska kopplas/styras från kökskylas AS (apparatskåp).
Mark
Planering av gård
Utformning med tanke på skötsel
Skötsel- och driftfordon ska ges tillträde till gården direkt från allmän väg. Transporter till och från gård ska ej behöva ske över exempelvis intilliggande gång- och cykelbanor.
Gården ska planeras så att fordon för snöröjning och materialbyte t ex sandbyte och byte av lekutrustning fungerar. Körbredden ska vara minst 3m för ytor som kan komma att trafikeras av lastbilar eller tyngre fordon vid skötselinsatser. Hinder ska dras in 0,5 m från körväg. Det bör finnas två breda grindar (3,1m) så att så lite backningsrörelser som möjligt behöver utföras. Gräsytor ska inte vara för små, och helst förekomma i de yttre delarna av gården.
Planering av gård
Konstgräs avsedd för sport och idrott
För konstgräsplaner främst avsedda för idrott med en yta lika med eller större än 20 x 10 meter såsom multisportarenor, 7-manna planer och därutöver ska planens lutning i tvärled vara 1 % och längdled rekommenderas 0 %. Planen utformas med dubbelsidig lutning med tvärlutning från mitt till långsidor.
Alternativ 1: med högpunktslinje från mål – mål (målen antas stå vid kortsidorna). En högpunktslinje anläggs från straffpunkt – straffpunkt varefter linjen delar sig mot målstolparna så att ytan blir jämn mellan målstolparna.
Alternativ 2 med kuvertform. Höjdsättning enligt denna princip är nödvändig när planen omges av friidrottsytor med segment på planens kortsidor. En högpunktslinje anläggs i mitten av planen som delar sig mot planens hörn på ett avstånd från mål av cirka 1/3-1/4 av planens längd. Även här måste ytan mellan målstolparna anpassas så att ytan blir helt plan.
Övriga ytor avsedda för lek
Konstgräsytor samt ytor av icke flyktiga material såsom kork- och gummiytor främst avsedda för spontan icke programmerad lek eller annan vistelse ska uppnå en resulterande lutning på minst 2%. Ytvatten ska kunna rinna av och vidare till intilliggande ytor där det antingen infiltreras och eller styrs mot närmaste dagvattenbrunn.
Marköverbyggnader
Stycke: Sandytor
”Strid sand för ytor under gungor, lekställningar mm ska utföras med gungsand fraktion 1-4 mm (EU-sand), tjocklek minst 400 mm.”
Anledning:
”EU-sand” går att köpa med fraktionen 0-4 mm. SISAB vill undvika ”0” material i stridsandytor eftersom sandytorna packas fortare.
Stötdämpande underlag
Uppdaterad text samt inforuta
Träflis kan användas där ytan endast kräver fallutrymme men ej fallskydd. Bark ska ej användas.
Anledning:
SISAB tillåter träflis i fallutrymme, men ej som fallskydd.
Träflis är godkänt som fallskydd, men SISAB saknar rutin för att byta ut denna regelbundet.
När rutinen finns på plats samt att SISAB upparbetat erfarenhet av att ha hanterat träflis utökas ev. anvisningen till att även inkludera fallskyddsytor.
Räcken stängsel bommar
Stycke: Stängsel
Överliggare ska vara av runt rör Ø44 mm och monteras så att avståndet till överkant stängsel är max 30 mm, även vid lätt belastning. Överliggaren ska fästas med buntband mot överliggaren. Avståndet mellan buntbanden får vara max 0,5 m. Buntband ska ha en bredd av minst 8 mm. Undertätning ska ske så att avstånd mellan stängsel och mark är max 30 mm
Fasta utrustningar i mark
Stycke: Lekutrustning
Målade & limmade ytor
Linjemarkering på asfalt, gatsten och andra hårdgjorda ytor för exempelvis hopphagar, ”king rutor” etc. ska utföras med en för ändamålet avsedd färg med god vidhäftning samt vara UV beständig. Vit färg är att föredra eftersom detta kontrasterar bra mot exempelvis asfalt samt underhållsmässigt är det mest kostnadseffektiva alternativet.
Limmade mönster, figurer etc. ska ej förekomma på ytor som är tänkta att snöröjas enligt markskötselritning för vinterunderhåll.
Stycke: Lekutrustning
Gungor ska förses med inspringningsskydd vid korsande rörelsestråk eller intilliggande lek. I gungriktningen får det inte finnas hinder (gäller även inspringningsskydd) närmare än vad Europastandarden EN 1176-1177 tillåter.
Stycke: Lekutrustning
Ny text som förbjuder s.k. enstolpskunskap.
Enstolpsredskap
Utrustning av typen ”enstolpsredskap” definierat enligt standarden 1176 ska ej förekomma.
Anledning: Mer utsatta för risker vid slitage vilket är huvudskälet.
- Fundamenten är svåra att kontrollera, kräver ett gjutet fallskydd.
- Lekvärdet är ofta mindre per yta eftersom redskapen ofta tar upp mycket plats, men ”sväljer” få barn.
Nytt stycke: Solskydd
Alla typer av fasta solskydd såsom pergola, tak etc. ska vara konstruerade med minst tre motstående samt förankrade ben. Förankring kan antingen vara i mark, annan konstruktion eller med fundament.
Solskydd av typen parasoll som står på ett ben oavsett dimension ska ej förekomma.
Solsegel ska vara genomsläppliga för regn.
Brunnar
Dagvattenbrunnar samt dess omgivande yta
Dagvattenbrunnens omgivande yta ska vara hårdgjord exempelvis asfalterad, belagd med marksten eller annat icke flyktigt material. Ytan ska ej bestå av grusmaterial, träflis, jord etc. Med omgivande avses en yta med radien två (2) meter där dagvattenbrunnens betäckning är centrum.
Undantag görs för:
- Där omgivande ytor är placerade bakom sarg eller annan kant som förhindrar att material förs med vid exempelvis ett skyfall
- Undantaget gäller dock ej för bak- och stridsandytor som ska ligga minst två (2) meter från dagvattenbrunn, mark- eller dräneringsränna eller spygatt. Detta eftersom materialet i dessa sprids utanför ytan vid lek etc.
- Dagvattenbrunnar med kupolbeteckning som är placerade i en gräsyta där vatten kan infiltrera i gräsytan innan eventuellt överskottsvatten når dagvattenbrunnen.
Dagvattenbrunnar samt dess omgivande yta
Beteckning ska vara i gjutjärn och låsbar.
Dagvattenbrunnar utförs antingen med teleskopiskt betäckning, flytande betäckning eller flytande betäckning med teleskoprör. Efter installation ska beteckning kunna justeras såväl uppåt som nedåt vid behov.
Skrapring ska användas vid flytande beteckning.
Fasta utrustningar i mark
Stycke: Lekutrustning
Ny text som förbjuder s.k. enstolpskunskap.
Enstolpsredskap
Utrustning av typen ”enstolpsredskap” definierat enligt standarden 1176 ska ej förekomma.
Anledning: Mer utsatta för risker vid slitage vilket är huvudskälet.
- Fundamenten är svåra att kontrollera, kräver ett gjutet fallskydd.
- Lekvärdet är ofta mindre per yta eftersom redskapen ofta tar upp mycket plats, men ”sväljer” få barn.
Miljö
- Borttagen bilaga och referenser till den. Övriga bilagors numrering uppdaterad.
- Ny text: Enligt PBL kap 10[1] ska byggprojektets kontrollplan innehålla vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas hand om. En återbruksinventering ska därför utföras och ligga till grund för vilka material och/eller produkter som är aktuella för projektet, eller andra projekt, att återbruka. Projektets projektledare ansvarar för att en återbruksinventering utförs. Inventeringen kan sedan utföras gemensamt mellan flera resurser där miljösamordnaren har en roll tillsammans med exempelvis miljöinventerare och arkitekt. SISAB ställer inga krav på omfattningen av inventeringen eller på vad som återbrukas utan endast att någon form av inventering utförs.
- Ny indikatorstabell
- Ny bilaga: Anvisning för klimatberäkningar, Vägledning för beräkning och redovisning av klimatutsläpp från nybyggnation.
- Borttagen text: Bilaga 1: Miljökrav produktion generell bilaga
VVS
Allmänna krav
Förtydligande att hissmaskinrum ej ska användas för VVS installationer som ej hör hemma där.
Öka dimensionerande temperatur 1grC för administrativa ytor.
Värmepump
Ange placering av givare i ackumulatortank för värmepump.
Ventiler och shuntgrupper
Öka möjligheten att styra Zoner individuellt genom att dela in i flera zoner utöver byggnadsvis om det anses fördelaktigt tex norr och söder fasad.
Avluftare och smutsavskiljare
Komplettera med avluftare/avgasare för batteri/batteri återvinning
Blandare och tappventiler
Krav på fast pip ändras till. Begränsad vridbarhet för pip på disklådsblandare
Köksventilation
Tillkommande text om forcering av köksaggregat.
Tillkommande text om ventilation till rum angränsande till kök.
Motorspjäll och brandgasspjäll
Förtydligande att VAV reglering med spjäll ej ska användas.
Luftdon
Förtydligande ang tilluftdon.
Servicebesök
Anger vad som gäller angående servicebesök vid avlämnat projekt och garantibesiktning.
Tillgänglighet
Hjälpmedel
Kompletterad text i marginalen avseende hänvisning till projekteringsanvisning El-telesystem avseende hörslinga.
Dörrar
Funktionsansvar
Förtydliga att olika konsulter (Tele, Lås, Brand och A) måste samordna sina handlingar för att få rätt funktion i dörrmiljöer. Ihopkopplingen mellan mekaniska lås, elektrisk låsning, beslagning, säkerhetssystem, dörrautomarter, och verksamhetssystem måste beskrivas.
Rymningsrisk
Förtydliga att rymningsrisk måste beaktas som en funktion i dörrar i tex. förskolor och särskolor. Verksamhetens behov måste utredas och tas om hand i projekten.
Skyddsklass enligt SSF 200
Förtydliga SISAB´s ambition om efterlevnad av SSF 200. Idag står ” Det föreligger inga krav om att uppfylla SSF200:5”, ersätt med text: ”Det föreligger inga krav om att uppfylla ”godkänd låsenhet” eller skyddsklasser beskrivna i SSF 200 utgåva 5”.
Funktion i dörrautomat
Förtydliga att bortkoppling av sensorlister ska ske i dörrautomatik och inte via externa reläer.
Funktion i dörr
Förtydliga kravställning vid elektronisk utrymning i dörrar med dörrautomatik.
För att lösningen ska godkännas krävs bland annat att knappen uppfyller vissa krav.
Termosäkring
Förtydliga kravet på termosäkringen som ersätter brandsäker kabel och brandsäker armbågskontakt till dörrautomater. Bryttemperaturen ska vara 70 grader för önskad funktion.
Dörrbladsläsare
Förtydliga behovet av att projektera för rätt förutsättningar – dörrbladsläsare kan betyda byte av låskista eller ibland hela dörrbladet.
El- och telesystem
Kombilarmets sirener
Sirener i inbrottslarmet försvårar utrymning och räddningsinsats och måste förreglas och kopplas bort i händelse av ett samtida brandlarm.
Optiska larmdon
Avsteg om att slöjdsalar inte ska ha optiska larmdon utgår.
Kompetens hos projektör
Brandlarm, inbrottslarm och utrymningslarm för talat meddelande omfattas av regelverk som kravställer kompetens hos projektör. Förtydligande om att den behörige ingenjören ska namnges i egenkontrollen.
Mobilförstärkningsnät
I stadens nya mobiltelefoniavtal (från årsskiftet 22/23) möjliggörs WOIP, tal över wifi.
Text om separata nät för inomhusteckning utgår.
Hisstelefonsystem
Analog hisstelefoni ersätts med mobil lösning. Avsnittet utgår ut el&teleanvisningen.
Motoriserade rökluckor
Beslut om att rökluckor inte ska motoriseras. Text utgår.
Egenkontroll
Vid slutbesiktning synas entreprenörens egenkontroll, förtydligande om vad egenkontrollen ska omfatta.
Generellt
Ett antal mindre justeringar och förtydliganden i texter utan ändringar av sakinnehållet.
Nomenklatur
Ordet ”branddetekteringssystem” ersätts med ”brandindikeringssystem”.
El- och Telesystem
Utrustning för andra system än hissens egna får ej placeras i hissmaskinrum, exempelvis elcentral, apparatskåp för styr, centralutrustning för larmsystem och brandspjällsstyrning. Detta då endast behörig hisspersonal får vistas i hissens maskinrum.
Uttagspunkter
Justerad text om anslutnings- och uttagspunkter för specifik elektrisk utrustning som exempelvis inbyggnadsugn, spishäll och mikrovågsugn.
Text borttagen om att nätverksuttag för kommunikationsutrustning ska placeras enligt aktuell utgåva av Utbildningsförvaltningens ”Anvisning för datakommunikationsnät i skolor”.
Belysningssystem
Justerat hänvisningar i text till indelningen i nya Ljus och rum utgåva 4.
Tagit bort krav att belysning i lärosalar ska projekteras för 500 lux men ställas in på 300 lux då kravet i standarden nu anger 500 lux.
Värmekabel och takvärme
Förtydligat att fuktsakkunnig i projektet avgör om kylrum behöver ha värmegolv beroende på golvet eller bjälklagets utformning.
Utrustningar för kök och tvätt
Tagit bort krav på högsta energiklass A+++ och ersatt med ”högsta möjliga energiklass”.
Samplande rökdetektering
Förtydligande om att en lättåtkomlig testpunkt behövs och att utrustningen aldrig får monteras i hissmaskinrum.
2-vägskommunikation från säker plats
Förtydligande i styrförteckning om att 2-vägskommunikationen (kallat EVAK) ska aktiveras vid utlöst brandlarm. Samt funktioner kring utrustningen och att utrustningen ska identitetsmärkas.
Kombilarmsritning
Förtydligande av brandindikering. Inbrottslarm och brandlarm ritas alltid på olika ritningar. Men brandindikering i kombilarm är en del av inbrottslarmet och ska aldrig förtecknas på separata ritningar då det är en integrerad del i inbrottslarmet.
Rörelsedetektorer
Förtydligande om vilka ytor som ska detekteras.
Nödsignal i vilrum
Förtydliga att nödsignal i vilrum endast är krav om det finns mer än 50 anställda, dvs. aldrig i förskolor.
Teleslinga för hörapparat
Förtydligande att utreda behov och funktion samt att samlingssalar i nyproduktion alltid ska förses med teleslinga.
TLAN-ram
Förtydligande om vad Örnsbergs EL & data utför i projekt.
(kompletterat med nya rådstexter för systemintegration)
Stativhöjd
Förtydligande om att stativ måste kapas i telenischer.
Ett stativ är normalt 2200mm men måste kapas till dörrens höjd, 2000mm.
St. Erik kommunikation
Nya kontaktvägar till STEK när Roger Gammal pensionerats.
Funktionsbrevlåda upprättad.
Kontroll av installationssystem – kraft
Justerad text om hur kontroller ska utföras och dokumenteras.
Solceller
Generellt
Ett antal mindre justeringar och förtydliganden i texter utan ändringar av sakinnehållet.
Ändrat hänvisningar till AMA-HUS istället för AMA –BYGG.
Standarder
Nya handböcker som hänvisas till.
System och funktion
Solcellsanläggningens växelriktare ska i första hand anslutas direkt till fastighetens ställverk/servisfördelning.
Växelriktare
Tillkommande text att om växelriktare behöver placeras utomhus ska dessa väderskyddas samt göras oåtkomliga.
Tillkommande text att utrustning för solceller ej får placeras i hissmaskinrum. Detta då endast behörig personal får vistas i hissens maskinrum.
Systemutformning utomhus
Justerat text att om entreprenör behöver dra kabel genom taket ska det utföras med ”svanhals” enligt kraven i AMA HUS.
Hänsyn ska tas till takets övriga installationer så inte solcellmodulernas placering försvårar underhållet av dessa.
Moduler får ej monteras med lägre lutning än den lägst angivna av tillverkaren.
Montagesystemet ska vara certifierat för solcellssystem.
Tagit bot text att takinfästningar ska utföras enligt kraven i AMA-Bygg och SISAB projekteringsanvisning Byggteknik. Ändrat till att takinfästningar ska utföras enligt SIS handbok för montering av utanpåliggande solpaneler på yttertak.
Ändrad text till att ballastsystem ska undvikas på grund av risker med läckage och för höga punktlaster. Ska ballastsystem övervägas ska detta godkännas av Byggspecialist som ett avsteg.
Dokumentation
Även typ, antal och placering av laster ska anges ihop med uppgifter om typ av takinfästningar och montagesystem.
Märksystem
Märkning, skyltning och skyltlistor
Förtydligande att märkning och skyltning ingår i projekt och ska klargöras.
VVS- och kylinstallationer
Förtydligande hur aggregat ska märkas då det finns fler än tio byggnader, Hus J.
Rör
Borttagning av äldre ”serie tabell” för cellgummiisolering.